Kvotering till styrelser

I Sveriges 30 största börsbolag är nästan alla styrelseledamöter födda mellan 1940 och 1971, de är alltså mellan 43-74 år gamla. 87 procent är antingen utbildade ekonomer, civilingenjörer eller jurister. Baserat på detta jämförs könsfördelningen på dessa utbildningar historiskt, det vill säga när dagens styrelseledamöter tog sina examina, med fördelningen i dagens bolagsstyrelser.

Genom att jämföra könsfördelningen i styrelserna med könsfördelningen på utbildningarna år 1965-1996 visar det sig att andelen kvinnor i dagens styrelser överensstämmer väl med hur fördelningen av kvinnor och män sett ut på utbildningarna. Bland ingenjörer är kvinnor till och med överrepresenterade i styrelserna, det vill säga, sannolikheten att en slumpvis vald kvinna på en civilingenjörsutbildning år 1965-1996 sitter i en styrelse idag är större än sannolikheten att en slumpvis vald man har avancerat till att bli styrelseledamot. Med detta i åtanke är könsfördelningen i dagens bolagsstyrelser inte ett tecken på diskriminering vid valet av ledamöter, utan en återspegling av hur det historiskt har sett ut på landets universitet och högskolor.
Eftersom det krävs erfarenhet för att bli styrelseledamot är det naturligt med viss eftersläpning innan könsfördelningen på universitetsutbildningarna och arbetsmarknaden slår igenom i styrelserna. Med tanke på att många av dagens styrelseledamöter började sina karriärer under 1960- och 70-talen, en tid då kvinnors sysselsättningsgrad var betydligt lägre än männens, är det inte så konstigt att dagens styrelserepresentation inte avspeglar dagens arbetsmarknad, utan gårdagens.