Samband och kopplingar.

Det finns klara samband mellan äppelträd och äpplen. Likaså finns det klara samband mellan islam och terrorism. Alla muslimer är inte terrorister men i stort sett alla dagens terrorister är muslimer. Och de ser själva islam som grunden och motivationen för sin blodtörstiga verksamhet. Därför blir det patetiskt att kämpa mot terrorismen om man inte samtidigt vågar ifrågasätta islam.
Det finns ismer som har ofrihet och förtryck inbyggt i sin DNA. Därför ska vi aldrig bli förvånade när dessa ismer faktiskt leder till ofrihet och förtryck. Att förneka sambanden är både verklighetsfrämmande och farligt.
Nazismen ledde till Förintelsen. Det var ingen tillfällighet, det fanns med i den nazistiska grundidén. Fascismens ideologi låg till grund för Mussolinis och Francos förtryckarregimer. Maoismen, en kinesisk variant av kommunismen, ledde till ett av historiens värsta folkmord.
Ska detta ses som ”olycksfall i arbetet” med att skapa ett bättre samhälle? Nej, det fanns med i maoismen fundament. Kommunism a la Lenin och Stalin skapade gulagarkipelagen och brutal förföljelse av kristna. Miljoner och åter miljoner människor miste livet.
Endast historieförnekare vägrar se sambandet mellan kommunism och ofrihet. Pol Pots kommunistiska skräckregim iscensatte kallblodigt ett folkmord. Varför? Jo, i ett kommunistiskt DNA saknas respekt för människovärdet och därmed även för mänskliga rättigheter. Rasism och apartheid hörde ihop, det ena gav det andra.
Islamism och terrorism hör också ihop. Så är det och vi måste se sambanden. Annars är vi inte ett dugg bättre än dem som förnekar Hitlers gaskammare eller de som hävdar att öststatskommunismen inte var en riktig kommunism.
Nazism, kommunism och islamism kan inte ge demokratiska frukter. Äppelträd ger inte bananer och islam ger inte frihet.
I varje land där nazism, kommunism eller islam har avgörande inflytande på lagstiftning och rättspraxis, där finns förtryck av oliktänkande, förföljelse av kristna samt statssanktionerad klassificering av människor – en del diskrimineras, andra mördas. Det finns inga exempel på islamska stater som respekterar grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Alla ryssar var inte kommunister. Alla tyskar var inte nazister. Alla sydafrikaner stödde inte apartheidregimen. Alla med muslimsk bakgrund stöder inte islamska terrorister. Men vi smyger inte på tå för att inte störa tyskar när vi bekämpar nazismen, eller ryssar när vi fördömer kommunismen.
Nej, vi tar kraftfullt avstånd från både nazistiska och kommunistiska illgärningar. På samma sätt måste vi tveklöst ta avstånd från islamismen.
Många svenskar har daltat med nazister och kommunister under 1900-talet, och nu uppträder samma slags feghet och flirtande med islamister. Hamas och Hizzbollah har samma agenda och drivkraft (i klartext: islam) som Al Quaida, talibaner och Irans ayatollor. De vill inte ha dialog – de vill utplåna Israel och införa islamsk diktatur.
Där de får makt och inflytande förtrycks kvinnor och kristna förföljs. Fri press försvinner och yttrandefrihet likaså. Endast fåkunniga och medlöpare kan bortse från islams roll bland terrorister och despoter.

Nostalgi och inget annat.

Jag växte upp i en by där posten som kommunstyrelsens ordförande var något med det finaste en människa kunde uppnå under sin livstid.
Ett förtroendeuppdrag som gav heder och anseende åt hela familjen, en absolut garanti för att personen och dennes familj var helt oantastliga och allt igenom hederliga människor.
Om någon av dessa hade hittats med fingrarna i syltburken hade det saklöst lett till självmord och familjens uteslutning ur samhällsgemenskapen.
Kommunen sköttes av ordföranden på fritiden och en heltidsanställd kommunalkamrer, också ett uppdrag med anseende, mindre beslut togs utanför någon av affärerna  och mer betydelsefulla på kommunalfullmäktiges ordinarie möten.
Skatten var i linje med övriga europeiska länders och ingen svalt eller for illa, vi hade 2 lokala poliser i kommunen, 3 livsmedelsaffärer, post, bank, distriktssköterska  bussförbindelse, tågstation och en industri av blandad karaktär, sossarna och centern byttes om på ordförandeposten.
Folkets Hus var där man träffades på lördagsdansen, kiosken var öppen långt in på kvällen. Det fanns en simskola som började första veckan i juni oberoende av vattentemperatur, att vara simlärare var frivilliguppdrag som gav uppskattning och gott anseende i belöning.
Det fanns en kombinerad godis och korvkiosk, ett  fik och en bygdegård..
Rika människor sågs på med misstänksamhet och deltog  knappast i de andras dagliga gärningar.
Inte för att de inte fick utan för att rikt folk umgicks med varandra och inte med vanligt folk.
Det här var bara för 60 år sedan.
Min uppfattning är att Sverige idag är ett avsevärt sämre land att leva i än då. Stämningen i samhället har helt ändrat karaktär, idag förefaller de flesta se sig som bättre bemedlade, i alla händelser beter de sig som forna tiders rika.
De bildar små kotterier skilda från andra små kotterier, min teori är det beror på att människor blivit otrygga och rädda av den snabba förändring samhället befinner sig i.
Att vara kommunstyrelsens ordförande idag ses som resultatet av mygel och opportunism, för att slippa ansvar för kommunens handlande anställs en kommundirektör, synnerligen välavlönad.
Kommunen är nu efter kommunsammanslagningarna den störste arbetsgivare i trakten och har fingrarna i alla verksamheter, industrin är i stort sett nedlagd efter några års haltande drift med olika ägare och stödåtgärder.
Banken är borta, likaså posten, så även kiosken och järnvägsstationen . Bussen stannar endast 4 ggr per dag, 2 ggr på vägen till Strömsund  och Sollefteå 2 ggr därifrån.
Bara en butik finns kvar, ICA. Folkets hus är väl snart nedlagt och biblioteket stängt sedan länge.
Pensionärsbostäderna är rivna, liksom hyreshusen, utom ett som blivit flyktingförläggning.
Gamlingarna bor nu på det centrala ålderdomshemmet där de endast har varandra att tala med, skolan nerlagd  och barnen får åka buss till skolan  2 mil bort..
Kiosken är stängd sedan 20 år, badet förfallet och simskolan finns inte mer.
Byns båda pensionat är nerlagda sedan lång tid tillbaka.
Kommunalskatten år så nära 34% man kan komma (33,92%)  och befolkningsunderlaget har minskat stadigt sedan  60-talet.
Det är inte befolkningen som har drivit utvecklingen i Sverige i denna riktning, detta är ett ideologiskt och politiskt projekt där socialdemokraterna varit drivande. Det här har i sin tur lett till uppfattningen att politiker och journalister i Stockholm anser att de vet och kan allt mycket bättre än lantisarna ute i buskarna.
En ide som man lyckats driva igenom fullt ut, i stort sett all statlig verksamhet av betydelse är idag koncentrerad till Stockholm, de flesta kommunala verksamheter är styrda därifrån och endast utförandet lämnas till kommunen att organisera och finansiera.
Resultatet är ett dött lokalsamhälle, obefintlig trygghet, girighet. Pengar har blivit vårt enda mått på framgång och duglighet i livet.
Materiellt har vi det idag oerhört mycket bättre, vi är fetare, ensammare och mer obildade än vi varit sedan folkrörelsernas dagar.
Men vägen till ett bättre samhälle är mycket lång och i vår väg står ett etablissemang utan empati, intelligens, ansvar, drömmar eller annat mål för sin verksamhet än att berika sig själva.
Landet är ruinerat på framtidshopp och nationell stolthet, kulturen i vanära, landsbygdsbefolkningen utrotningshotad, det vi ser hända kunde lika gärna vara taget ur beskrivningen av folkmord.
Sveriges samhällselit kämpar för att kunna mingla med den globala eliten och kastar gärna in Sveriges befolkning och land i ett multikulturellt experiment.
Sveriges politikers måste ställas till ansvar för det totala fiaskot, de borde inte få komma undan med att skylla på  EU. Man kan inte skylla på naivitet eller någon annan i det oändliga, förr eller senare måste ansvar utkrävas.