Sveriges författning, regeringsformen säger att all makt utgår från folket.
Men så fungerar det inte. Det är istället en mycket liten grupp på kanske 20-25 personer som i verkligheten styr landet.
Den verkliga makten finns hos de personer som sedan tonåren träget arbetat sig upp i partihierarkin och sitter där skyddade av valberedningar och ett system där man sedan länge gjort sig oberoende av medlemmarna, med hjälp ett frikostigt skattefinansierat partistöd.
Den här gruppen politiker kan sedan göra uppgörelser med varandra, utan att behöva söka stöd hos folket.
Att makten har koncentrerats till en liten elit blev som allra tydligast när man gjorde den så kallade decemberöverenskommelsen ingicks och man med ett handslag eliminerade oppositionen.
Att sedan riksdagsledamöterna godkände detta påstått politiska genidrag visade de med smärtsam tydlighet att grundlagen inte fungerar och att Sverige i praktiken styrs som ett feodalt medeltida klansamhälle.
Vad decemberöverenskommelsen byggde på är tanken att när väljaren väl lagt sin röst kan politikerna besluta om vad som helst utan att väljarna överhuvudtaget behöver tillfrågas. Du kan inte påverka det för partierna styr och de partier som släppts in i den styrande gruppen har i princip avskaffat demokratin och inrättat en fåtalsstyrd diktatur.
Riksdagen har 349 ledamöter. Om det då är 20 personer som i verkligheten styr så vilka besätter då de övriga 329 stolarna? Det är av partierna utvalda personer som folket egentligen inte vill ha men partierna ändå tycker ska sitta där.
Man kan verkligen fråga sig hur många skulle bli omvalda om Sverige haft direkta personval i enmansvalkretsar på samma sätt som I Storbritannien.
75-80% kanske, men det skulle definitivt inte bli som nu när sparkade uppenbart odugliga ministrar kommer tillbaka som första namn på valsedeln.
Så varför finns då dessa 329 ledamöter där? Kan det vara ett sätt för den styrande gruppen att skydda sin makt och belöna dessa fogliga personer som aldrig kommer att skapa problem.
I ett personalvalssystem kunde personer med integritet och ett starkt stöd i hemtrakten inte tappa huvudet om väljarna skickade honom till Stockholm.
Men så fungerar nu inte det svenska politiska systemet.
Den svenska författningen ger företräde åt någon som väljarna får sig pådyvlad av partierna, personer vars enda funktion är att vara lojal mot partiledningen.
Är de det, väljs de om, val efter val, men hävdar de en egen åsikt försvinner de snabbt ut ur politiken.
Är det konstigt att många människor då känner sig maktlösa när de som väljs som deras representanter visar sig representera den styrande eliten, istället för sina väljare?
Är det konstigt att politikerföraktet växer och många inte har någon större tilltro till det politiska systemet?
1970-94 var mandatperioderna tre år, de fyraåriga valperioderna tillkom för att ge politikernas arbetsro. De skulle inte behöva fara runt för att förklara och redovisa vad de hållit på med.
Den reformen har fungerat enastående väl eftersom valet 2014 visade att väljarna varken har fått förklarat eller förstått vad politikerna håller på med.
Man kanske inte ens frågat sig, utan åtminstone de flesta tror blint på partiernas helt orimliga löften.
Och av alla tecken att döma kommer det inte bli annorlunda I årets val. Det troliga är att det kommer att bli mer uppgörelser utom synhåll för väljarna, mer maktspel och väljarförakt.
