Det är så typiskt för EU politiker att man verkar spendera hur stor tid som helst på frågor som inte har den minsta betydelse för medborgarna.
Att bekymra sig om pressfrihet i Afrika och Fjärran Östern det är det stora ämnet för EUs politikerfrälse när samtidigt den största skandalen inom pressfrihet och övervakning av oskyldiga medborgare rullas upp inför våra ögon.
Jag ställer mig ofta frågan var EU:s lojalitet egentligen ligger. Med Europa, dess folk och dess företag? Eller med USA:s regering och storföretag?
Gång på gång undergräver EU:s institutioner Europas intressen och europeiska medborgares fri- och rättigheter för att istället gå Amerikas ärenden. Så är det i upphovsrättsfrågorna. Och så är det i övervaknings- och integritetsfrågorna som till exempel SWIFT där EU medborgarnas samtliga banktransaktioner levereras till USAs övervakningssystem och PNR där alla uppgifter om flygresenärer lagras och vidarebefordras till USA.
När sedan det avslöjas hur USA massavlyssnar tele och internettrafik, ja då låter det närmast som om EU parlamentet ställer upp och försvarar detta.
Så avslöjas att EU-kommissionen vattnade ur förslaget till persondataskydd (data protection) inom EU – för att USA skall kunna fortsätta snoka runt i europeiska medborgares, företags och myndigheters elektroniska kommunikationer.
Det handlar om att EU-kommissionen tog bort delar av förslaget till en ny dataskyddsförordning, efter påtryckningar från USA. En anonym EU-tjänsteman förklarar detta för Financial Times med att "Vi vill inte ha några komplikationer på detta område".
Här finns inte ens något tolkningsutrymme. EU-kommissionen satte USA:s intressen före Europas.
Och det handlar inte ens om någon diskussion om att europeiska konsumenter kanske skulle vinna på färre regler för amerikanska företag som tillhandahåller tjänster i Europa. Nej, man öppnade dörren för övervakning. Det är en ensidig kapitulation – där EU-kommissionen sviker folket, dess rättigheter och kringgår själva Europadeklarationen om de Mänskliga Rättigheterna och dess regler om rätt till privatliv.
Nej istället fokuserar EU-parlamentet på frågor där risken att stöta sig med USA är minsta möjliga. pressfriheten i Afrika eller förtryckarregimer i Långtbortistan.
En ynkedom av sällan skådat slag. Hur länge ska det dröja innan EUmedborgarna inser att deras fina politiker ägnar sig åt att stötta stora företag på medborgarnas bekostnad och bygga ett övervakningssamhälle som aldrig tidigare skådats?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar