Sverige i tiden.

Jag (som bor utomlands) blir skrämd när jag märker att människor i Sverige drar sig för att säga vad de tycker. De är livrädda för att de ska tycka något som är "fel".
Det här beteendet måste ha med den svenska konsensuskulturen att göra, att man är rädd för att riskera att bli påhoppad, att man ska bli utpekad som rasist, nazist eller islamofob.
Det är oroande att människor har blivit så rädda för varandra, för vad andra skall tycka om dem, att de inte vågar redovisa sin åsikt.
Grupptanken är utbredd, det är människor som skriker högst är de som kontrollerar vad som får sägas, även om det de har att säga är trams eller rena dumheter.
Samtidigt vet svenska folket att det är mycket som blivit helt fel i Sverige.
Man har insett att staten inte längre kan upprätthålla lag och ordning.
Man vet att byråkrati och administration blivit viktigare än kärnverksamhet inom vård och omsorg.
De flesta har insett att välfärdsstaten är inget annat än ett pyramidspel som bygger på ständig tillväxt.
Man förstår att Sverige inte kan ta emot hur många flyktingar som helst.
Man ser vänskapskorruption och svågerpolitik som breder ut sig inom opinionsbildning och politiken.
Man oroas av att Sverige saknar försvarsmakt värd namnet och att krisberedskapen är obefintlig.
Man förstår den ständigt utökade att massövervakningen kan bli ett problem.
Folk begriper att de inte får valuta för skattepengarna, trots att Sverige har bland de absolut högsta skatterna i världen.
Men att staten inte förmår sköta det den bör sköta, det hindrar inte makthavarna från att peta i folks liv. Politikerna sätter upp morallagar, skapar brott utan offer och inskränker människors frihet, men förmår inte ta tag i framtidsfrågor utan klamrar sig fast vid makten.
Så vad händer i flathetens förlovade land? Det blir lite som i det gamla Östtyskland. Människor suckar och bygger en sorts mental skyddsmur runt sig själva och sina närmaste.
Man går till jobbet och gör det man skall, varken mer eller mindre.
Egna initiativ, ansvarstagande och sunt förnuft förekommer knappast.
Fria medborgare förvandlas i många små steg till passiva undersåtar.
Resignationen breder ut sig och gaphalsarnas idiotier får fortsätta, därför att men ser inte att det  ens är lönt att försöka protestera.