Sverige och Ungern

Det är en ganska märklig debatt som förs i Sverige om Ungern. Man tycks ha blivit totalt hemmablinda och ser inte hur stora likheter det finns med Ungern och Sverige.
I radions P1 var det häromdagen ett reportage i P1s Studio ett om Ungern där man i tydliga ordalag beskrev hur illa det blivit.

Hur oppositionen häcklas med nedsättande epitet, hur alternativa medier beskrevs med l nedsättande och avskräckande begrepp, hur kultur- och presstöd inte delades ut till medier med åsikter som avviker från det godkända, hur regimkritiska personer i praktiken inte kunde vara verksamma inom statstelevisionen, hur folk som inte bekände sig till de rätta åsikterna (regeringens) riskerade att få sparken från myndigheter etc. De intervjuade en vänsteraktivist på plats i Budapest som ostört fick lägga ut texten, och efteråt fick de i studion i Stockholm oja sig och uttrycka sin fasa över det hela.

Det som beskrevs var en ren kopia av hur tillståndet kan beskrivas i Sverige, med skillnaden att i Ungern är det nationalkonservativa som styr och avgör vilka värderingar som är de rätta medan i Sverige är vänsterliberaler tillsammans med postmarxister. Men annars är det precis likadant.

Och det är en ganska märklig upplevelse att höra hur de i studion i Stockholm i inte kan se den solklara likheten.

Det svenska etablissemanget, anser inte att nationalkonservativ ideologi är legitim ideologi. Och man angriper det hela genom att fasas över en så kallad antidemokratiskt samhällsstruktur, trots att den inte alls skiljer sig från hur det ser ut i Sverige.

Värderingarna med lågt migrationsmottagande och vurm för den inhemska kulturen. som Ungern upprätthåller anser det svenska etablissemanget är antidemokratiska.

För åsiktsförtrycket med utfrysta "feltyckare" som riskerar sina jobb, eller som inte får vara verksamma inom skattefinansierade media, eller en opposition och dess sympatisörer som häcklas med nedsättande omdömen, hur alternativa medier beskrivs med avskräckande begrepp, hur lagar och åtgärder som begränsaryttrande och åsiktsfrihet blir fler och fler, och hur kultur och medier måste bekänna sig till rätt värdegrund för att få statligt stöd och liknande är precis som i Sverige, ja kanske till och med värre..