Patriarkala traditioner från olika länder har smält ihop till en svensk förortskultur där det religiösa inflytandet är starkt. Det är en feodal mansdominerad kultur som råder, där bröder kontrollerar sina systrar. Att tjejer kontrolleras, kränks och hotas med ryktesspridning sker inte bara i Husby. I januari i år presenterade Varken hora eller kuvad, en organisation som jobbar mot hedersförtryck, en rapport där de intervjuat 1100 ungdomar som bor i Stockholms förorter.
De tillfrågade är mellan 12 och 18 år, och av båda könen.
Hela 82 procent av flickorna uppger att de blir hårt kontrollerade av familjen. Bröder har ansvar för att se till att deras systrar inte är ute på stan eller umgås med killar, och deras vänner hjälper till att hålla koll på vad systern gör.
På så sätt deltar stora delar av lokalsamhället i kontrollen av flickorna.
Det är i det här sammanhanget som frågan om kvinnozoner på festivaler, könssegregerade badtider och fritidsgårdar bara för flickor ska ses. Kvinnozoner är en idé som kommer från och drivs av islamisterna. Att det ens diskuteras visar på en skrämmande utveckling och flera steg bakåt när det gäller jämställdhet mellan könen.
Man angriper symptomen inte orsaken. Varför sätter man inte press på männen som inte kan bete sig anständigt istället? Att kvinnor ska beskyddas från sexuella övergrepp genom att erbjudas egna fredade områden kan kanske kortsiktigt låta som en bra idé. Men som vanligt tänker man inte längre än näsan räcker, för snart övergår staketet som ska hålla andra ute till att bli en bur som håller kvinnorna inne. Det är inte svårt inse att den kvinna som tackar nej till kvinnozonen kommer att få veta att hon har sig själv att skylla om hon utsätts för övergrepp.
Vi har en regering som kallar sig feministisk, men som inte vågar upp för att kvinnor ska kunna röra sig överallt utan att känna sig utsatta. Varför går inte Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt ut och säger att vi välkomnar kvinnor överallt i samhället? Svaret är rätt uppenbart, man är livrädd för att tappa röster från de växande grupperna med en bakgrund av islamistisk klan och hederskultur. Både män och kvinnor som påstår sig kämpa för jämlikhet mellan könen måste säga ifrån när de märker att kvinnors frihet begränsas.
De tillfrågade är mellan 12 och 18 år, och av båda könen.
Hela 82 procent av flickorna uppger att de blir hårt kontrollerade av familjen. Bröder har ansvar för att se till att deras systrar inte är ute på stan eller umgås med killar, och deras vänner hjälper till att hålla koll på vad systern gör.
På så sätt deltar stora delar av lokalsamhället i kontrollen av flickorna.
Det är i det här sammanhanget som frågan om kvinnozoner på festivaler, könssegregerade badtider och fritidsgårdar bara för flickor ska ses. Kvinnozoner är en idé som kommer från och drivs av islamisterna. Att det ens diskuteras visar på en skrämmande utveckling och flera steg bakåt när det gäller jämställdhet mellan könen.
Man angriper symptomen inte orsaken. Varför sätter man inte press på männen som inte kan bete sig anständigt istället? Att kvinnor ska beskyddas från sexuella övergrepp genom att erbjudas egna fredade områden kan kanske kortsiktigt låta som en bra idé. Men som vanligt tänker man inte längre än näsan räcker, för snart övergår staketet som ska hålla andra ute till att bli en bur som håller kvinnorna inne. Det är inte svårt inse att den kvinna som tackar nej till kvinnozonen kommer att få veta att hon har sig själv att skylla om hon utsätts för övergrepp.
Vi har en regering som kallar sig feministisk, men som inte vågar upp för att kvinnor ska kunna röra sig överallt utan att känna sig utsatta. Varför går inte Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt ut och säger att vi välkomnar kvinnor överallt i samhället? Svaret är rätt uppenbart, man är livrädd för att tappa röster från de växande grupperna med en bakgrund av islamistisk klan och hederskultur. Både män och kvinnor som påstår sig kämpa för jämlikhet mellan könen måste säga ifrån när de märker att kvinnors frihet begränsas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar