tisdag 9 juni 2009

Äntligen

När man läser debatten EUvalet får man inbland samma känsla som när man sover på ett tåg helt plötsligt vaknar man upp och ser att man befinner sig på en helt ny plats. Någon annanstans än där man var igår.

Idag får jag den känslan när jag läser tidningarnas kommentarer till EU-valet. Jag läser i DN "Lär av piraterna"
När jag kommer till slutet av artikeln och ser att Ola Larsmo skriver

"Men det avgörande som skedde i detta val var att just de frågorna äntligen tog plats på den politiska scenens mitt. Det handlar om så mycket mer än fildelning. För den som inte ser att grundläggande demokratifrågor i dag stavas som Ipred och FRA och döljer sig bakom råttgrå begrepp som Datalagringsdirektiv har varit på en annan planet de senaste åren".

Det är då jag känner Äntligen. För äntligen börjar det så sakta gå in i medvetandet på fler och fler vad vi som varnat för politikers och industrins angrepp på grundläggande demokratiska rättigheter har sagt under så lång tid.

Nu har Piratpartiet fått verktygen och nu gäller det att förvalta sitt pund. Visst kan man tycka att de frågor PP engagerar sig i både räcker och blir över. Men i längden duger det inte.

Det håller inte att säga i TV att "det tar vi ställning till då" det förstärker bara intrycket av att man inte vet, kan eller vill det gör också folk väldigt osäkra.
Man börjar säkert fundera, kan jag rösta på ett parti som inte vet hur de ska ställa sig i andra frågor än personlig integritet.

En fråga som kommer nästan med automatik är ska de som sitter i parlamentet själva kunna följa stundens ingivelse i frågor som inte gäller Internet. Sjukvård t.ex. hur går det då med medlemsinflytandet.

Här ligger en stor fara. Det gäller att inte göra samma misstag som Bert karlsson och Ny Demokrati.
De hade inget färdigt program när de blev invalda i riksdagen och slets sönder av inbördes strider.

Hamnar PP i samma i den sitsen då är det inte länge förrän partiet kommer att splittras i en sjuhelsikes massa sinsemellan krigande fraktioner precis som vänstergrupperna på sextiotalet.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Trevligt blogginlägg.

Jag tror det håller att säga "vi tar ställning till det då" faktiskt.

Så länge vi strävar mot riktig frihet är det nog ingen risk för splittring.

/Kurt

Lars Holmgren sa...

Ja ett tag kanske det håller, men det kommer en annan tid och det är den tiden vi måste förbereda oss för. PP kommer att behöva ta ställning även i andra frågor än de som gäller för dagen och då kommer problemen för då är det inte säkert att alla har samma åsikt.
Se på Ny demokrati t.ex. dom försvann tack vare inre stridigheter