Man kan ha många åsikter om vad som är en katastrof, men när en ledande socialdemokrat börjar ifrågasätta fria val till EU parlamentet och undrar jag fundera om det är uttalandet, EU-valet eller socialdemokratin som är katastrofen.
I vilket fall som hels läser jag i en artikel i Östran där Håkan Juholt tycker att det dåliga valdeltagandet i EU valet är en katastrof för demokratin i Europa. Så långt håller jag med. Men när Juholt utvecklar sina tankar vidare, då börjar hjärncellerna arbeta. För Juholts lösning på problemet är inte att försöka göra EU frågorna mer intressanta utan att helt enkelt slopa de fria valen.
- Ett alternativ är att låta varje parlament utse dem som ska representera sitt land i Europaparlamentet. På så sätt blir det 100 procent demokratiskt förankrat i stället för för kanske 15-20 procent som valdeltagandet ligger på i vissa länder nu.
Hur väljarna ska kunna känna det alternativet som mer demokratiskt förankrat framgår inte av artikeln, men för min del låter det lika galet som om svansen skulle vifta med hunden.
Att Juholt sedan beklagar sig över att väljarna kastat bort sina röster genom att rösta på fel partier som Piratpartiet och Junilistan det understyker väl bara socialdemokraternas uppfattning att de representerar makten, och att alla röster på annat än det rätta partiet är bortkastade. Härifrån är väl inte steget så lång att argumentera för en enpartistat.
Nu vet man inte om artikeln verkligen speglar Juholts åsikter eller om han vinklas av journalisten, men i vilket fallsom helst styrker det min uppfattning om att socialdemokraterna har tappat kompassen och famlar liksom på måfå för att hitta vägen igen. men det är inte bara socialdemokraterna som är förvirrade, för nu först börjar de inse omfattningn av den förändring av samhället som Piratpariet är ett resultat av. Helt plötsligt fungerar inte den gamla modellen där partiledningen fastställer ett program som sedan politikern ska förankra hos väljarna. Nu har världen vänt så att väljarna vet mer och kan mer än politikerna och väljarna kräver att politikerna lyssnar på dem.
Samtidigt får man väl se det som ytterligare en fläck på socialdemokraternas vapensköld att den verkligt stora förloraren i EU-valet är en annan socialdemokrat nämligen Margot Wallström som trots en väl tilltagen budget, inte lyckats med sitt uppdrag att öka deltagandet i EU-valet, men som man brukar säga det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar