fredag 30 oktober 2015

Something is rotten in the state of Denmark.

I Shakespeare’s Hamlet säjer Marcellus ” Something is rotten in the state of Denmark”. Hade Shakespeare skrivit pjäsen idag, kunde nog Marcellus troligen sagt att något är ruttet I den svenska staten.
För det senaste årets politiska utveckling har tillsammans med flyktingkrisen har satt strålkastarljuset på ett antal frågor som just visar att det finns stora svagheter i det svenska samhället som egentligen inte alls har med flyktingar och invandring att göra. Men som man kunna hålla gömda så länge allt fungerat någorlunda bra.
Vad som syns är att myndigheter och politiker kan slå knut på sig själva för att slippa redovisa en sin uppfattning och överlåter gärna till media att styra utvecklingen. Istället uppvisar ledande representanter en total flathet mot de grupper som skriker högst i olika media.
Man verkar ha en närmast total skräck för att bli kallad något av de ack så populära skällsorden, rasist, islamofob eller empatibefriad.
Det visar sig också att Svenska myndigheter viker sig för påtryckargrupper och följer bara gällande lagar och regler när de känner för det. Eller när risken att synas i media är obefintlig.
Det har blivit tydligt att Sverige inte klarar en större katastrof, för landets myndigheter skulle stå helt handfallna och att ingen heller i regeringen verkar kunna fatta ett eget beslut. Möjligen skulle man säga att nu måste alla ta sitt ansvar.
Statsmakten, dvs polisen verkar inte förstå vad som egentligen är deras uppgift utan ägnar sig hellre åt omorganisationer och interna utredningar än att arbeta för trygghet och säkerhet i samhället.
Den svenska arbetsmarknaden är enbart intresserad av att se till att de som redan har arbete får hänga kvar än att fundera på åtgärder för att skapa mer sysselsättning.
Genom ett system med överklaganden och ett enormt administrerade lyckats skapa en bostadsbrist som inte bara är akut idag men som på grund av det stora antalet bostadsbehövande kommer att bli mycket värre, och rent av omöjlig under överskådlig framtid.
Samhällsdebatten fokuserar på gnäll kring konstruerade, närliggande problem istället för att tackla utmaningar på längre sikt.
Politikerna verkar för länge sedan passerat sin kompetensnivå och förstår varken vad som är deras uppgift eller vad de sysslar med.
Media har en politisk agenda och istället för att bevaka omvärlden och kontrollera myndigheterna driver man en egen agenda som leder till att man inte kan lita på att på att de förmedlar en korrekt bild av verkligheten.
Oavsett flyktingkris och nedbrunna asylboenden är det här problem som byggts upp under lång tid tack vara beslut där partierna lyckat göra sig oberoende av sina sympatisörer genom ett jättelikt statligt stöd, och förvandlats från att representera sina väljare till att bli som vimplar som fladdrar med vinden och enda målet är att hålla sig kvar vid makten
Men nu när flyktingkrisen gjort bristerna så tydliga är att verkligen hoppas att väljarna inser vad som hänt och tar sig själva i kragen för att få till en förändring för en bättre framtid.

Inga kommentarer: